Untitled Page

Det var ganska lugnt årets första månader..långa promenader och lite spårträning..vi hade inte så mycket snö i mars, så vi kunde börja träningen ganska tidigt!

Som vanligt försökte vi komma igång med apporteringssäsongen här på Åland med en tvådagars kurs i slutet av april. Även den här gången var kursledarna från Sverige: Kent Palmgren och Ola Thunberg. För vår del blev kursen helt fiasko :=). Vi var i nybörjargruppen (den andra gruppen var för ökl och elithundarna).
Under första dagen visste Grabben inte sitt namn och öronen hade en hel del vax...Grabben hittade inte markeringar, han for som virvelvind när det var fråga om närsök..oj oj..efter lunchen fick han snällt sitta i bilen och fundera..jag tog min kamera istället och fotade andra MYCKET duktiga ekipage.
Jag funderade en hel del om jag skulle ens delta nästa dag på kursen. Grabben var ju helt okontaktbar...men jag som är envis och dum i huvudet, var med på kursen ändå..alla var överraskade att jag över huvud taget kom (så dålig var Grabben!!!). Men trägen vinner, Grabben var som en annan hund och övningarna gick mycket bra. Så det blev ett trevligt kursavslut ändå för vår del!

Sedan var det dags för Grabben att delta i spårprovet16-17 maj. Det var en underbar vårdag och lagom varmt (strax under + 20 C).. Jag deltog i SKL (=segrarklass, vi har öppen och segrarklass i viltspår). Det gick lysande för Grabben i provet. Han fick en etta och blev provets bästa hund och därmed även FI JVA (Finsk spårchampion).
Vår spårträning tog inte slut med detta. Utan sedan började vi träna hårt inför viltspår Finskt Mästerskap. Varje kenneldistrikt har möjlighet att skicka en deltagare till FM. Grabben som blev bästa åländska hund i provet fick den här möjligheten.

September var helt fullspäckat med hundaktiviteter med tre helger i rad. Vi hade redan tidigare bestämt att delta jaktprovet och nybörjarklassen här på Åland. Det var två olika prov, 12-13 september. Vi hade knappt hunnit träna apportering pga all spårträning, men Grabben kändes både lydig och harmonisk..kanske även matte var lugnare den här gången ;=).
Vi deltog även en utställning i början av sommaren här på Åland och Grabben fick en slät 1. pris!
Vi fick starta som nr. 1 på lördagens jaktprov..inte direkt något bra nummer..jag ville ju veta hur de hade lagt provet. Men jag bestämde att jag ska göra mitt bästa. Grabben var som en dröm och gjorde allt jag bad honom göra..domaren var mycket imponerad av vårt fina samarbete och vi fick fortsätta till spår (vi har kaninsläpspår 200 m i nybörjarklassen. De som har möjlighet till 1. pris, går vidare till spår. Oj vad lycklig jag var..men sedan kom kallduschen..Grabben hämtade inte in kaninen!! Han började spåra fint (man skickar hunden ensam på spår), men kom tillbaka utan kanin! Domaren stod även han förvånad och sade att han trodde att hunden skulle fixa detta. Det betydde att det blev 2. pris..oj vad besviken jag var! Vilken skitunge! Men Grabben har alltid varit lurig och kan hitta på såna här bus ibland!!
Men som sagt, jag är envis, så tänkte jag ändå delta dag två i jaktprovet (vi hade samma domare)...Men den här gången var startordningen spegelvänd, så jag fick starta sist...många hundar före fick 0 pris, så jag var lite mer nervös den dagen. Även Grabben var lite olydigare då..men provet gick jätte fint. Grabben klarade en jätttefin vatten- dirigering som ingen annan hund fixade..så domaren tyckte att vi var värda att fortsätta till spår ( 2 st av 8 hundar gick på spår). Gissa om jag var nervös!!! När jag skickade Grabben på kaninspåret, då försvann även domaren från min sida. Han sade till mig att det är för spännande :=). Men Grabben kom tillbaka med kaninen!!! Då visste jag att vi hade fixat ettan! Grabben blev provets bästa hund och vi fick även priset för bästa samarbete (oavsett klass). Oj vad det var roligt!
Men sedan åkte vi efter ett par dagar till Finland och mot spårprovet som hölls i norra Finland den här gången. Men naturligtvis ska det komma motgångar..:( Vår hela familj blev sjuka i feber, angina och ögoninflammation. Jag fick även bihåleinflammation). Jag blev sjuk på torsdag och spårprovet var på lördag och finalen på söndag. Men det var bara att bita ihop..På lördag (18 september) var det spårprov FM för Grabben. Grabben spårade jättefint, men tyvärr han markerade han inte slutlegan med klöven alls! Det betydde för våran del 13 plats och SKL 2- pris. Vi hade misslyckats kollossalt!! Det blev inte finalplats för vår del utan vi åkte hem på söndag (körde 10 timmar!!!). Jag tar felet på mig själv..jag orkade knappt gå runt det ca 1300 m långa spåret pga häftig förkylning och antibiotikakur..så jag var glad att det blev ingen final för oss. Jag skulle inte ha orkat gå på ett spår till! Men det var en roligt att få prova det!

Sedan följande helg var det ju den årliga utställningen här (25-26 september). Grabben fick CK och blev 4 bästa hane! Oj det var roligt!!

Sedan var jag och Grabben helt slut...och har vilat sedan dess! Vi har nog hunnit delta i en massagekurs för hundar i mitten av november. Grabben tycker att det är jätte skönt att få massage!
Det var det som vi har hunnit göra det här året!
Det nya året har vi som mål att försöka få en etta i ÖKL i jaktprov och tänker även börja med agility på våren! Men det får ni veta hur det gick nästa år!